Mitt liv som stenhuggare — Benders

Mitt liv som stenhuggare

Att kliva innanför grindarna till Ävja stenbrott är så långt ifrån de flesta av dagens moderna arbetsplatser som det går att komma. Det är som att färdas flera årtionden bakåt i tiden när du möts av muskulösa brottsarbetare som spränger granit i bergen och skickliga stenhuggare som står i sina bås och knackar stenen till vackra produkter med hammare och mejsel. Det är först när man står här och ser detta skådespel som man förstår vilket hantverk det är att skapa produkter i granit och vilken yrkesskicklighet dessa brottsarbetare och stenhuggare besitter.

Mikael Ove Johansson är en bit över 50 år och har arbetat som stenhuggare i Ävja stenbrott i många år. Redan i skolåren praktiserade han hos sin farbror, som då var stensättare, och fastnade för att arbeta med granit. Ett yrke som därmed lever vidare i släkten. Mikael Ove Johansson gick direkt från skolan till ett liv som stenhuggare. Efter några år i yrket valde han att gå vidare och arbetade under en period som elektronikförsäljare innan han år 2002 återigen bestämde sig för att komma tillbaka till livet som stenhuggare.

Runt om i vårt avlånga land finns det utbildning inom stenteknik och stenhuggeri. För ett yrke som stenhuggare krävs dock ingen specifik utbildning eller särskilda förkunskaper. Mikael Ove Johansson menar att man måste ha skaplig fysik för att arbeta som stenhuggare, medan andra färdigheter kommer efterhand när man lär av andra som varit verksamma som stenhuggare i många år. Det gamla ordspråket ”Övning ger färdighet” beskriver sedan bra vad som gäller. Som stenhuggare blir du aldrig fullärd, vilket också är den stora charmen med yrket. Man kan alltid bli mer skicklig och yrkeskunnig i sitt hantverk och ständigt kommer man på nya idéer och lösningar samtidigt som ny teknik stundtals introduceras.

Som stenhuggare tar man över efter brottsarbetarna och gör färdiga produkter av de berg som har brutits och delats i mindre bitar. Arbetet inleds med att stämma av ritningen, följt av putsning och kilning av råmaterialet till att skapa den specifika produkten t.ex. murar, gatstenar, kantstenar, fasader, bänkar, stolpar, trappor och offentliga konstverk.

”Att vara stenhuggare innebär på sätt och vis att förvalta ett arv och föra vidare ett stycke historia. Det vi skapar i sten idag, kommer att kunna betraktas av andra människor i flera sekel framöver” - Mikael Ove Johansson

Enligt Mikael Ove Johansson är det bästa med yrket som stenhuggare att vistas utomhus och samtidigt arbeta med kroppen. På vintern kan det dock vara besvärligt, men det glömmer man snabbt när den första solen börjar lysa. En annan fördel som Mikael Ove Johansson uppskattar är att han som stenhuggare sköter sig själv i stor utsträckning.

Utmaningen med yrket som stenhuggare menar Mikael Ove Johansson är att arbeta smart, så att man inte måste slita på kroppen i onödan. Det kan exempelvis handla om att kila ut ämnena ur graniten så att det blir så lite fysisk handputsning som möjligt. Ett arbete som stenhuggare är för många förenat med förslitningsskador eftersom framför allt nacke och axlar lätt tar stryk precis som händer på grund av luftverktyg som vibrerar mycket. Ett helt yrkesliv som stenhuggare ser dock Mikael Ove Johansson inte som några problem tack vare utvecklingen av mindre vibrerande maskiner, att vissa produkter som tidigare slet hårt på kroppen delvis kan göras maskinellt idag och att man i så stor utsträckning som möjligt roterar med varierande arbetsuppgifter.